Jag har verkligen inte prata så mycket om hur vi mår men dagarna går och man mår bättre för varje dag, saknar verkligen att få sussa med en bebis i famnen och längtan efter ett till bebis har blivit mycket starkt och har inte berättat att Ida har fått sällskap i minneslunden och det är oxå en fullgångede flicka som vi har förlora i hudiksvall efter 2 månader mellan rum, kommer alltid minnas hur det är att förlora ett litet fullgången bebis, tänker på familjen som har gått igenom så hemska världen kan vara så grym att ta en liten bebis som är så längtad :'( ett helt perfekt liten barn som man vill lära känna som har legat i mammas mage i 9 månander och fått känna sparkar och allt underbart med sånt så vänder allt på samma sekund att man får veta att vår bebis inte lever i magen, ush längtan är så himla stor att få ett levande bebis men är vi redo om det händer oss igen och så har vi inte fått svar med alla prover med ida varför detta hände, plus så tänker ja på allt om det är nått som har gav henne som hon dog av som kommer gå vidare till den blivande graviditet, så rädd att det nått ska hända, så tänkarna snurrar runt hela tiden , vill ha tillbacka min lilla dotter men ja tänker alltid att hon har det så bra där hon är nu, hon får vara med min farmor och dem andra små barnen i änglaängen <3

du är så otrolig saknad, älskad i varje sekund, finns i våra hjärtan min fina dotter Ida